om Mindfulness
medveten närvaro



 

Slöjan

                Tyvärr är det nog så att vi ofta missar det som vi kallar "nuet",
och i många fall är det säkert också så att detta beror på att vi har så starka
tendenser att ha förutfattade meningar och värderingar
av det som varit, och av det som sker.

Vi vill ju kommentera, tycka, och ibland analysera, det som händer nu.
Vi planerar och oroar oss för det som eventuellt ska ske i framtiden.
Vi kanske ångrar, romantiserar, eller värderar på vårt egna personliga sätt,
det som skett, det vi gjort, etc.

Allt detta skapar någon typ av "stress" i kropp och psyke.
... värderandet av "bra eller dåligt" ... jämförelserna likaså.

Ofta säger man att vi ser, och upplever, det som sker, som genom ett "filter",
eller som genom en "slöja", bestående av dessa värderingar och jämförelser.
Allt som våra sinnen "plockar upp" filtreras och katalogiseras med hjälp av denna slöja,
och det är här som vi då missar det som egentligen sker.

Men om vi lättar på slöjan, om än bara för en liten stund, så kan vi nå en djupare
upplevelse av någonting mer, någonting bortom analys och värdering.


Ögonblicket

Medveten närvaro, Mindfulness, är både en metod och ett tillstånd.
Tillståndet av Mindfulness innebär att möta och uppleva det som är,
just nu ... ögonblick för ögonblick ... att se verkligheten som den verkligen är,
inte som vi vill eller önskar att den vore.
Utan att jämföra med något, kan vi då möta det som sker, med barnets nyfikenhet
... som vore det helt nytt.

Att landa här, att få känna friden som skapas när man helt plötsligt inte längre
"namnger" det som kroppen och sinnet/psyket upplever, är en fantastisk "befrielse".
Oftast är det bara just "en liten stund", kanske bara ett ögonblick....
men ett viktigt sådant.

Tillståndet man smakar på den där stunden skapar, inte sällan, ett inre lugn,
acceptans, trygghet och förståelse ...
... och här kan vi, om vi vill, förankra oss med hjälp av
Mindfulness-kunskap och disciplin.


Tanken skapar stressen

Det är alltså mina tankar om själva händelsen som skapar stressen,
inte själva händelsen.
Det är hur jag väljer att relatera, medvetet eller omedvetet, till det som sker,
som orsakar en obalans och eventuell störning !

När vi börjar tänka i dessa banor, så kan ett nytt liv börja.
Då behöver vi inte längre "drabbas" av omständigheter ...
... då ser vi istället vår möjlighet att välja.

 Vilken betydelse ska/vill, jag lägga i just denna händelse ?
Är den viktig ?  eller kanske inte så viktig ?


Reaktion eller observation ?

Om kroppen direkt "reagerar" känslomässigt, så är filtret med största
trolighet inkopplat, slöjan är nersänkt. Jämförelsen och fantasin är i full gång.

Hur ska jag relatera till detta ?  ... kan jag/vill jag, tänka andra tankar ?
Skulle det vara möjligt att "bara observera" ? ....eller vill jag/"måste jag",
nödvändigtvis tycka ... kommentera ?


Kontroll

Mindfulness innebär att själv ta kontroll, att "stå utanför sig själv",
och inte reagera direkt, utan istället vänta, iakttaga, och kanske
sedan eventuellt agera. Om man så vill.

Att neutralt låta det ske som sker ... kanske stilla följande det egna andetaget.
Här finns nuet.

Det kräver nyfikenhet, disciplin, och träning ... att "gå mot Mindfulness",
Belöningarna, om man gör det, är många och starka,
och det mesta, även det som känns mörkt och svårt,
kan faktiskt upplevas som meningsfullt ibland.

Att träna medveten närvaro i vardagen, är dessutom väldigt roligt och angenämt ! 
Det handlar ju faktiskt om att öppna sina sinnen och där uppleva världen
mer och mer intensivt ... och den är vacker !

Mindfulness-träningen har kommit till oss som en gåva, helt klart !


                                            Peter Buchar

Se "index" för "kalendarium" med kurser i Mindfulness,
och "länkar" till mer om Mindfulness.

****

*    läs gärna "om meditation-10 dagar i tystnad" , här på hemsidan !


Meditationen "Vipassana", som lärs ut och praktiseras på "retreatet"
jag skriver om i ovan nämda text, är en viktig källa
till det som idag kallas Mindfulness, medveten närvaro i nuet.

  De tre Vipassana-kurser jag själv deltagit i, har gått i Spanska Pyreneérna.
och alla har varat i 10 dagar, och innehållit 10 tim. meditation/dag.
Samtliga deltagare tillbringar de 10 dagarna i total tystnad.
Extremt ? Visst, för många, men "är man" tillräckligt nyfiken och motiverad,
så är ett sådant retreat en fantastisk, och mycker vacker, upplevelse !
(se länken ovan, om du vill läsa mer om just Vipassana)
                                                        
                                                                      Peter

 www.qiart.com